ETIK, POLITIK OCH EKONOMI
av Claus Möller
De finansiella kriserna har dominerat nyheterna det gångna året.
Bankernas och finansbolagens affärer skall nu granskas i ett försök
att få klarlagt vad som skett och för att kunna kräva ansvar.
Staten har tvingats stötta bankerna för att landets betalningssystem
inte skulle kollapsa, med pengar som skulle behövts för att mildra
arbetslösheten i innevarande lågkonjunktur. Det har även
talats om behovet av etik i näringslivet och man har utropat 90-talet
till etikens decennium. Men frågan man kan ställa sig är
i vilken avsikt detta nu har kommit på tal. Är det för
att verkligen undersöka och gå till botten med problemen eller
är det för att lugna skattebetalarna, som nu får betala
för felspekulationerna under 80-talets börsyra? I den här
artikeln skall vi belysa moralen bakom politiken och ekonomin och med hjälp
av kosmologin visa på en lösning, en väg att gå för
alla dem som inte känner sig stimulerade av den förda politiken.
Vänsterns historiska roll
Historiskt sett har vänsterkrafterna spelat en stor roll i den
politiska och ekonomiska debatten. Som politisk kraft har man verkat för
ett större demokratiskt inflytande över ekonomin vilket också
till viss del uppnåtts genom statsmaktens och den offentliga sektorns
ekonomiska inflytande.
Välfärdsstatens uppbyggnad med dess gemenskapsideal är
också till stora delar ett resultat av denna politik. Men denna vänster
är i dagens svåra situation nästan borta. Den är nedtystad
och komprometterad som politisk kraft genom de gångna årens
händelser i öst. Kommunismen där sågs som - och var
också - ett gigantiskt socialt experiment med många goda intentioner.
Dessa kom dock av sig i kampen om makten som blev viktigare än
målen. Resultatet blev ett totalitärt samhälle som inte
kunde inspirera människorna och som kvävde deras initiativförmåga
och deras livslust.
Mål och medel
Man trodde sig skapa en ny och fri människa genom att förändra
samhällsförhållandena. Bara dessa förändrades
skulle en ny och bättre människa födas, fri från konkurrens
och slavmentalitet. Det var samhällsförhållande som bestämde
medvetandet . För att förhindra tillbakagång till till
det gamla fick det kommunistiska partiet oinskränkt makt.
Genom diktatur, våld och utrotning av oliktänkande trodde
man sig kunna skapa en ny människa och ett bättre och rättvisare
samhälle. Resultatet ser vi idag i form av enorma ekonomiska problem,
miljöförstöring och mänsklig misär. Medlen formade
målen.
Våra ideals betydelse
Är då drömmen om en bättre värld, där
vi tillsammans hjälps åt för att göra livet drägligare
för varandra, en hopplös utopi som saknar förankring i verkligheten?
Nej, våra ideal spelar en mycket större roll än vad vi
vanligtvis tror, de utgör vår morgondag, målet för
vår längtan och våra drömmar. Våra drömmar
och ideals ursprung ligger i den dagliga kampen för tillvaron som
många gånger är svår och mödosam och som vi
önskar underlätta. Religionerna kanaliserade tidigare våra
drömmar och förhoppningar, något som politiken nu försöker
konkretisera.
Filosofen Bertrand Russel åskådliggör detta i boken
Västerlandets filosofi där han ställer de religiösa
idealen mot de politiska i sitt försök att förstå
kommunismen.
Jahve = den dialektiska materialismen
Messias = Marx
De utvalda = proletariatet
Kyrkan = kommunistiska partiet
Kristi återkomst = revolutionen
Helvetet = bestraffningen av kapitalisterna
Det tusenåriga riket = det kommunistiska samhället
Martinus går steget längre när han ser politik som kampen
mellan gamla och nya testamentets ideal. Gamla testamentet fastslog äganderätten,
införde lag och rättskipning och kom därigenom till att
utgöra en första broms på det råa och öppna
barbariet, och det utgör fortfarande grunden i vårt lag och
rättsväsende, ca. 4000 år efter dess införande. Men
det Nya testamentet innebär en fullständig utplåning av
egendomsrätten. Det finns inte någonting i det Nya testamentets
evangelium som inspirerar till en uppfyllelse av lagen om öga för
öga, tand för tand.
Kommunismens evangelium
Martinus ser Nya testamentet som ett kommunismens evangelium och Jesus
som den förste och störste kommunisten och upphovet till kommunismens
idé. Jesu ord om hur svårt det var för den rike mannen
att komma in i himmelriket och uppmaningen till honom att ge bort sin rikedom
till de fattiga och istället följa honom, ord som "där
din skatt är, där är ditt hjärta" talar sitt tydliga
språk. Vad är då den rike mannens problem? Det är
att han inte ser människan som en medmänniska utan som ett ting,
som ett föremål, och han använder sin nästa som sådant.
Men Martinus ser inte kommunismen som ett människopåfund.
Kommunismens idé är grundad på en naturlag: att delen
är medarbetare i helheten. Ett exempel på detta är vår
egen kropp som fungerar i kraft av denna kommunism och där alla delarna,
organen, cellerna osv samarbetar för helhetens och sitt eget bästa.
Jesu budskap har nu i 2000 år inspirerat människorna i kärlek
till sin nästa, och gemenskapsandan har allt sedan dess växt
och blivit till skolor, sjukhus, barnbidrag, pension, ja till allt det
som hör till den omsorg som vi förknippar med ett välfärdssamhälle.
Kommunism, demokrati - diktatur
Många människor har sett den politiska kampen som en kamp
mellan demokrati och kommunism, där demokratin nu har segrat. Men
Martinus ser istället den politiska kampen som en kamp mellan å
ena sidan demokrati och kommunism, som han ser som synonyma begrepp, och
diktatur å den andra. Denna diktatur är det inte lätt att
bekämpa då den har sin ursprung i vår självbevarelsedrifter.
Diktaturens fundament är en levnadsart baserad på principen
"envar är sig själv närmast" och "hellre
ta än ge". För djuret finns det inga andra möjligheter
att överleva, men för människan innebär denna levnadsart
ett kultursabotage.
Mänskligheten tyngs idag av penningens diktatur och Martinus betecknar
vår kultur som en bankkontokultur. Med hjälp av bankkonton görs
livet svårare för våra medmänniskor. Profitjakten
underminerar människors livsmod och medverkar, med stort raffinemang
till allt för mångas allt för tidiga död. Med hjälp
av bankkonton utsugs hela länder och kontinenter. Denna kapitaldiktatur
har alla i ett strupgrepp, alla tvångskapitaliseras, ingen kommer
undan. Vår civilisation är en intellektualiserad djungel där
den starkaste och smartaste tar allt, den baseras på detta att tjäna
så mycket pengar som möjligt, för minsta möjliga prestation.
Behovet av en humanistisk ekonomi
Hela mänskligheten delas på detta sätt upp i rika och
fattiga, vinnare och förlorare. Många ser problemen och önskar
en förändring. Men hur denna förändring skall gå
till och vad som skall komma istället vet man inte. Martinus beskriver
i sin kosmologi utvecklingen mot en världsstat och han skisserar också
en lösning på de ekonomiska problemen i det att han förespråkar
ett nytt ekonomiskt system som är i balans med sig självt och
där ingen kan leva på någon annans bekostnad. Alla former
av arbetsfria inkomster, såsom ränta och vinst, stoppas. Varje
värde måste således betalas med ett motsvarande värde.
Pengarna avskaffas och det nya betalningsmedlet blir tid. En varas pris
blir den mänskliga tid det lagts ned på att producera och förädla
den, och priset sätts i timmar, minuter och sekunder. Råvarorna
vår gemensamma naturtillgångar, ägs av världssamhället
och kan således inte som idag monopoliseras av någon enskild
person eller företag. Den tekniska utvecklingen kommer att fortsätta,
och Martinus förespår här en utveckling mot ett helautomatiskt
samhälle med en allt mer förfinad teknik, som successivt fritar
oss från allt det grova och monotona arbetet som vi idag tvingas
leva med. Allas har här också en fri tillgång till utbildning,
alltefter lust, fallenhet och anlag. Den japanske professorn i data och
informationsteknologi Yoneji Masuda beskriver i sin bok Informationssamhället
också en utveckling mot ett automatiserat och datoriserat samhälle.
I ett sådant samhälle fungerar inte längre de fria marknadskrafterna
och Masuda ser en övergång till en synergisk (samverkande) ekonomi
där hierarkierna brutits ner och den offentliga ekonomin utvecklas
till gagn för det allmännas intresse, och den fria konkurrensen
ersätts med frivillig synergi, för att uppnå gemensamma
ekonomiska mål.
Politikens problem
Politikens problem är allas problem. Problem är i sig inte
något negativt, det är i kraft av dessa som vi växer, lär
oss och utvecklas som människor. Erfarenhet läggs till erfarenhet
också på politikens och ekonomins område. Idag börjar
vi förstå microekonomin på företagsnivån, nästa
steg blir att förstå den globala makroekonomin. Den gammaltestamentliga
politiken och ekonomin börjar spela ut sin roll. En världskultur
står inför sin undergång och en ny världskultur föds.
Martinus kallar denna nyatestamentliga politik för kristuspolitik.
Dess ledstjärna är kärleken. Men denna kärlek måste
börja inom oss själva, genom att vi aktivt börjar välja
det mänskliga när vi står inför de politiska och ekonomiska
problemen. Valet är vårt!